Ein, Zwei, Drei (2013).
Viktor Rosdahls (född 1980 i Sverige) måleri är svårt att kategorisera och sammanfatta. Det spänner över så många olika plan: historia, politik, natur, kultur, individen kontra samhället, liv och död, lust och olust, skönhet och skräck.
2009 erhöll Viktor Rosdahl Maria Bonnier Dahlin-stipendiet och han har haft många utställningar dess, både på gallerier och på museer. Hans till formatet ofta stora målningar arbetas fram med olika tekniker. Han målar, lackar, ristar, tecknar, fyller i och målar över. Ögat dras till detaljerna men samtidigt försöker hjärnan skapa ett rationellt system för all den information som registreras. Men det är inte helt lätt och kanske är det däri styrkan ligger. Det är svårt att ”bli färdig” men ett sådant verk. Som betraktare upptäcker man hela tiden nya detaljer och referenspunkter.
Målningen som hänger här Ein, Zwei, Drei har Rosdahl själv uttalat sig om, i samband med att den visades på Göteborgs konsthall 2013:
– Utgångspunkten här har varit foton jag tog i samband med något som fanns i Malmö för några år sedan och hette Möllevångsfestivalen, under vilken det bland annat spändes upp stora svarta fanor och banderoller mellan husfasaderna på ett sinnrikt vis. Rörelser och grupper med en vilja att förändra samhället var tydligt representerade med tält och bokbord. (…) Verket är en typ av gestaltning av urban kollaps, av en medryckande våg, som jag själv aldrig har upplevt och som jag inte vet hur jag skulle reagera på eller i, ifall den omslöt mig. Även funderingar om vad som går att förändra i en sådan situation, efter den, eller om något går att förändra i stort utan den.
