Figur i landskap, nr 7
Denise Grünstein har gjort ett stort avtryck på den svenska konstscenen. Med sitt skarpa öga och känsla för stämningar skapade hon flera numera ikoniska bildserier. Hon gjorde flera porträtt i början av sin karriär. Dessa bilder var dock inga vanliga fotografier där den avporträtterade framställdes i sin yrkesroll. Nej, hennes tillvägagångssätt var mer likt reklammakarens. Långsamt och metodiskt byggde hon upp sina bilder, skapade miljöer och iscensatte platser där hennes modeller fick agera och posera. 2008 fick hon det hedersamma uppdraget att avbilda Inga-Britt Ahlenius i det årets hedersporträtt till den kungliga porträttsamlingen på Gripsholms slott. Ahlenius, som då var chef för FN:s internrevision, draperades i en mantel och poserade i ett vildvuxet landskap. Relationen mellan människan och naturen var ständigt återkommande. Bildsviten Figur i landskap kom 2001 och presenterades för första gången i en omfattande utställning på Moderna museet. Nu hade Grünstein lämnat det svartvita fotografiet hon dittills hade arbetat med och i stället låtit naturens grönska få breda ut sig. Dessa bilder var inspirerade av det typiska engelska landskapet, med rötterna i romantiken med dess känslomässiga narrativ. Ensamma kvinnor poserar i landskapen, som ofta är fotograferade med vidvinkel vilket ger en filmisk känsla och kanske också kopplar till det uppsving av filmer baserade på den romantiska engelska 1800-talslitteraturen som kom kring åren vid millennieskiftet. Kvinnan i bilden, Marta Oldenburg, var en performancekonstnär som Grünstein kunde regissera för att nå fram till den där specifika känslan hon eftersökte. Figur i landskap var en omdanande serie fotografier, framför allt för hur andra samtida konstnärer började använda sig av iscensatta motiv för sina fotografier.
